Att välja avelshingst

I valet av hingst, kan man som ägare ha många möjligheter, då det är lätt att få tillgång till hingstens sperma antingen om det är en utländsk häst eller om den befinner sig långt bort från stoet. Transportera sperma är enkelt, oavsett om den är fryst eller färsk och när det gäller att avla på travhästar och varmblodiga ridhästar, är den här metoden den vanligaste och enklaste. Om hingsten tävlar eller har andra uppdrag, så slipper man att åka långväga med den bara för betäckningens skull, utan kan skicka den till stoets ägare som inseminerar det.

På andra raser som t.ex. engelsk fullblod är hingsten dock tvungen att betäcka stoet på naturlig väg för att avkomman ska bli stambokförd. Inom travhästarnas avel är naturligtvis prestationerna det viktigaste för att få fram den bästa avkomman. Fadern till en häst som tävlar måste vara avelsvärderad om den ska få starträttighet i ett lopp. Inom aveln för varmblodshästar, brukar dessutom hingstarna genomgå bruksprov när de är mellan 3 och 5 år gamla.

När man väljer hingst

Det allra viktigaste är att vara 100% säker på vad målet för aveln är och vad hästarna ska användas till; lantbruk, tävling, ridhäst eller möjligtvis försäljning. Man vill inte att det ska bli en misslyckad avel och att ta hand om föl och allt vad det innebär, kostar både tid och pengar. Nästa steg är att utgå från stoets positiva och negativa egenskaper och förstärka dem respektive kompensera de dåliga med hingstens genetik.

Leta upp flera hingstar som har bra meriter och de egenskaper du letar efter, innan du gör valet. Det är bra att ha flera att välja mellan. Det som sedan bör göras är att titta på dessa hingstars avkommor eller, om det är en ung hingst, dess föräldrar och syskon och se på deras meriter.

Kolla upp så mycket fakta som möjligt om vardera hingst och ta gärna hjälp av kunniga personer för att få den bästa kombinationen för avkomman.

Hästuppfödningens två inriktningar

I Sverige finns det idag två typer av hästuppfödningar som kan tillämpas vid en avelsverksamhet – en traditionell hästuppfödning och en grupphållningsuppfödning, även kallad lösdriftsuppfödning.

Den traditionella hästuppfödningen

Tidigare var det den traditionella hästhållningen som var den mest använda metoden vid stuterier. Med en traditionell hästhållning menade man att hästarna isolerades i boxstallar och det hela handlade om en mer enskild uppfödning.

Denna typ av uppfödning innebär att själva fölningen skedde inomhus i en box. Därefter kom ston tillsammans med sitt föl att den första sommaren gå på bete tillsammans med andra hästar. När fölets första betesperiod led mot sitt slut började en avvänjningsperiod där fölet skiljdes från stoet. Under vinterhalvåret kom därför fölet att placerades i en ensambox men kunde dock även placeras tillsammans med jämnåriga unghästar.

Under vinterhalvåret kommer dagliga utevistelser att ske, men majoriteten av tiden sker inomhus i stallet. Under sommarperioderna kommer unghästen sedan att gå på bete för att till vintern spendera mestadels av tiden inne i stallet.

Denna hästhållning har sedan många år varit den mest förekommande. Dock har det visat sig att detta sätt att föda upp hästar på haft många nackdelar. De många och långa perioderna av stillastående tillstånd inomhus har visat sig ge negativa effekter på hästarnas utveckling och välbefinnande. Men det har även visat sig vara negativt för ägarens ekonomi och arbetsförhållande. Dessutom har majoriteten av alla traditionella stallmiljöer dålig luft, vilket är mycket skadligt för djuren.

Den traditionella hästuppfödningen idag är mer lämpad för små stuterier där även ridskola eller annan aktivitet pågår.

Hästuppfödning i lösdrift

Idag har det blivit allt vanligare med att bedriva en friare form av hästuppfödning – lösdriftuppfödning. Denna typ av hästhållning innebär större frihet och rörlighet för hästarna men anses dessutom vara ett mer ekonomiskt och arbetsvänligt för uppfödare.

Denna metod innebär att istället för att föda upp unghästar enskilt slår man ihop dessa i en stor samlad grupp. I lösdriftsuppfödningen har man inga traditionella stallar med enskilda boxar, utan unghästarna har en gemensam ligghall med fri tillgång till utevistelser.

Självklart finns det även vissa brister med denna typ av uppfödning, dock är dessa betydligt mindre än de man stöter på vid den traditionella hästuppfödningen.

Ett problem som ofta uppstår med grupphållning är foderstyrningen. Eftersom unghästarna lever i flock är det därför svårt att veta om varje individ får rätt mängd foder. Undernäring har kommit att bli ett vanligt problem inom denna typ av hästhållning. Däremot så har man med hjälp av ny teknik tagit fram färdiga system som bidrar till individuell foderstyrning.

Hästar på lösdrift

Tillstånd behövs för att bedriva stuterier

Önskar man att bedriva hästuppfödning krävs det ordentlig efterforskning. Utöver de många regler och krav som ställs på dig som uppfödare behöver du dessutom ansöka om tillstånd för att få bedriva en sådan verksamhet. Beroende på din verksamhet kommer du även att behöva ansöka om ett flertal olika tillstånd. Till exempel behöver du ett tillstånd för antalet hästar som kommer ingå i verksamheten och ett annat tillstånd för antalet föl som kommer att födas under ett år.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *